Hoppa till innehållet

ETC Bergslagen

Debatt: Det är dags att sprida fakta

Bild: Arkivbild: Jessica Gow / TT

ETC Bergslagen.

Det behövs bättre statistik som visar hur vanligt det är medneuropsykiatriska diagnoser bland elever i skolorna i Ljusnarsberg. Det kräver Bo Henningsson i Kopparberg, som själv är engagerad i föreningen Attention och driver sajten http://1122.se.
Det här är en debattartikel.
Det är skribenten och inte ETC Bergslagen som står för åsikten.

För det första: Att man utreder och rapporterar varför det är fler pojkar än flickor i skolan som får någon form av diagnos inom NPF (Neuropsykiatrisk funktionsnedsättning). Enligt bildningschefen i Ljusnarsberg, är det 2.55 pojkar på varje flicka som har en NPF-diagnos. Om man dessutom räknar med misstänkta fall (under utredning) så blir det 3.11 pojkar, på varje flicka! Detta är underligt med tanke på att statistik från Kopparbergs skolor verkar tyda på att flickorna mår sämre än pojkarna? (Till exempel verkar flickorna prestera sämre än pojkarna, i skolan.)

Jämför med övriga landet där flickor generellt presterar bättre skolresultat än pojkar! Barnpsykiatern och överläkaren Svenny Kopp presenterar intressant forskning om hur vanligt det faktiskt är med NPF bland flickor. Se: http://1122.se/film

För det andra: Att man rapporterar årligen hur många elever som har någon form av NPF i Ljusnarsbergs skolor. Då får man inte glömma att även ange förhållandet mellan flickor och pojkar. Man skrev: ”Av de elever som gick ut åk 9 år 2013 var det enligt uppgifter från elevhälsan cirka 33 procent som hade någon form av diagnos” (Kvalitetsredovisning läsåret 2013-2014, för Kyrkbacksskolan) Hade balansen mellan flickor och pojkar även angetts så hade det givit mer nyttig information.

För det tredje: Att man regelbundet sammanställer statistiken (från avgångseleverna i 9:an) så att man får en översikt hur NPF-förekomsten förändras från år till år.

Nu när målsättningen är att skolresultaten i Ljusnarsberg skolor skall bli bland de tio främsta i landet är det ännu viktigare att man tar reda på fakta. Och att man ser till att det görs tillgängligt för alla politiker, tjänstemän, intresseorganisationer med flera (som skall vara med och lyfta Ljusnarsberg).

Glöm inte att det finns fler skolor som har lyckats, trots alla sina NPF-elever: ”En stor andel av eleverna, särskilt 2011 års avgångselever, fick specialpedagogiskt stöd under högstadiet. 19 procent i denna årskull hade en neuropsykiatrisk diagnos” (Inkludering och socialt kapital – Skolan och ungdomars välbefinnande som finns att låna på Kopparbergs bibliotek). (http://1122.se/nossebro)

Det verkar ha florerat en mängd motsägelsefulla rykten, inte minst bland våra politiker, om hur utbrett NPF-problemen är i Ljusnarsbergs skolor. Är det inte dags att sprida fakta istället! Varje årskull som går ut 9:an försvinner ju inte bara. De går (och kanske misslyckas) i gymnasiet. De försöker (och kanske misslyckas) att komma ut i arbetslivet. Till sist blir de pensionärer och behöver kanske anpassad vård, med hänsyn till sin NPF-problematik. I alla skeden av livet behövs det pålitlig statistik, för att rätt insatser skall kunna sättas in. Då behöver inte NPF vara något problem längre!

 

 

Ämnen i artikeln

00:00 / 00:00