Ledare. Margaretha Garp.

2017-11-13 06:00
”Vi behöver inte saker för att känna oss rika, vi behöver vänner att kunna lita på, så sociala samlingsplatser är superviktiga!”  Bild: Henrik Holmberg/TT
”Vi behöver inte saker för att känna oss rika, vi behöver vänner att kunna lita på, så sociala samlingsplatser är superviktiga!” 

Vi behöver inga stora shoppingcentra

Det är lätt att fastna i det ­destruktiva tänkandet och känna sig maktlös, för vad kan en liten människa göra?

Framtidens samhälle, hur skulle det kunna se ut? På Framtidsveckan var jag på ett föredrag med Rob Hopkins, grundaren av Omställningsrörelsen i England, som öppnade nya tankebanor. Vi ser samhället av i dag med alla dess problem: miljöförstöring, utrotning av djur, överfiske, kemikalier i maten med mera. Det är lätt att fastna i det destruktiva tänkandet och känna sig maktlös, för vad kan en liten människa göra? Så gott som ingenting. Tror vi alla. Men om vi vänder på tankegången och frågar oss: Hur VILL vi att vårt framtida samhälle ska se ut?


VAR MED OCH BRYT MEDIEMONOPOL

Teckna en prenumeration på din lokala ETC-tidning


Då kommer det fram glada tankar om ett levande Lindesberg, med livlig torghandel, där det säljs frukt, grönsaker, hembakat bröd, marmelad, syltat och saftat, hemsydda kläder och loppisar. Hyreshusens tak har solceller, gårdarna har fått kolonilotter som sköts om med stor kärlek och ger grönsaker, blommor och gemenskap. De som kan odla lär de andra, barnen är trygga i den grönskande miljön och de lär sig att ta hand om det som växer.

Småorterna runt omkring blomstrar och har centrum med småbutiker, där man kan handla det man behöver och det finns även lagnings- och reparationsverkstäder. Det finns också ge och ta-bodar, där man kan lägga det som man har tröttnat på och se om någon annan vill ta det. Min gamla rangliga pinnstol kan någon ta och göra vad den vill med, kanske kan den bli en pall för blommor? Eller de kantstötta faten kan bli en del av ett mönster i ett mosaikbord.

När jag någon gång åker till tippen blir jag så ledsen när jag ser vad mycket användbart som folk slänger. De tror att ingen vill ha det, men mycket kan komma till användning. Vissa tider finns det kanske personal från någon organisation som kan ta hand om en del saker, men det skulle behövas en hel hord med människor som kan ta vara på gamla möbler, porslin och maskiner och laga och göra om till nya användningsområden så de kan säljas igen.

Vad kan vi göra för att komma dit? Prata med varandra om hur vill vi ha samhället! Våra visioner ser olika ut, men vad kan vi ha gemensamt? Hur ska vi få det långsiktigt hållbart? Våra barnbarnsbarn ska ha ren luft, kunna bada och fiska i rena sjöar, kunna gå i skogen och se på insekter och smådjur.

Vi behöver inga stora shoppingcentra, men vi behöver varandra. Vi behöver inte saker för att känna oss rika, vi behöver vänner att kunna lita på, så sociala samlingsplatser är superviktiga! Biblioteken är bra samlingsplatser, de kan utökas och finnas på varje ort. Sportgrejer är något som är på gång att kunna bytas, jättebra! Fler sådana initiativ!

Arbetslöshet skulle inte finnas längre. Som det nu är tvingas en del att stressa och bli utbrända och andra att sitta hemma utan social kontakt. Vad kostar det samhället? Det har funnits ”aktiviteter” från samhällets sida med sysselsättningar som ibland har varit mindre lyckade. För att det ska bli lyckat måste man se till varje individ, vad vill hen? Då blir det utveckling. Alla kan göra något för att bidra till ett bra samhälle. Alla behövs!

Margaretha Garp
Margaretha Garp 

Recyklingfantast, medlem Om­ställning Lindesberg och Vedevågsbo.