Ledare. Johan T-Katiska.

2017-03-11 06:57
"Ryggbesvär är vanligast rent fysiskt, medan sömnbesvär och oro är vanliga psykiska besvär. Oavsett besvär så är andelen drabbade större bland kvinnor." Bild: Janerik Henriksson/TT
"Ryggbesvär är vanligast rent fysiskt, medan sömnbesvär och oro är vanliga psykiska besvär. Oavsett besvär så är andelen drabbade större bland kvinnor."

Den 8 mars handlar om politik

En mer aktiv, kanske till och med radikal, jämnställdhetspolitik krävs. 

Den 8 mars har historiskt sett inte handlat om att vara "en andra mors dag" som den ibland beskrivs som. Den internationella kvinnodagen har radikala anor och syftar på att synliggöra ojämställdhet. På en kvinnokonferens som hölls i anslutning till den Andra Internationalens möte 1910 togs initiativ till en internationell kvinnodag, men redan åren före detta så anordnade socialistiska kvinnor i USA dagar för arbetarkvinnors sak.


BRA JOURNALISTIK ÄR INTE GRATIS

Gillar du det vi gör?
Swisha en peng till: 123 401 876 8


Datumet blev en dag för demonstrationer för kvinnlig rösträtt, samt mot första världskriget, under 1910-talet. I ett par decennier var det mest en kommunistisk ensak tills dagen återaktualiserades av icke-auktoritära socialister, studenter och feminister på 1960- och 1970-talet. FN lyfte frågan om en internationell kvinnodag 1975 och anammade dagen i en resolution av generalförsamlingen 1977.

De grundläggande problemen är i stora drag samma i dag som de var för ett sekel sedan, så dagen behövs även om all förändring inte börjar och slutar där. Kvinnors situation i samhället är fortfarande en missgynnad sådan och det finns gott om data för att belägga påståendet.

Exempelvis visar Arbetsmiljöverkets statistik att både fysiska och psykiska arbetsrelaterade problem var vanligare bland kvinnor än bland män under hela perioden 1998 till 2016. Branscher där en hög andel av de sysselsatta kvinnorna har besvär är utbildning, vård och omsorg och sociala tjänster.

De vanligaste orsakerna är stress och psykiska påfrestningar och därefter påfrestande arbetsställningar och tung manuell hantering. Ryggbesvär är vanligast rent fysiskt, medan sömnbesvär och oro är vanliga psykiska besvär. Oavsett besvär så är andelen drabbade större bland kvinnor.

Det påverkar även villkoren efter arbetslivet. Kvinnor förlitar sig till större del på garantipensionen — grundskyddet för de med liten eller ingen arbetsinkomst — och i snitt får de 30 procent lägre pension än män.

I tidningen Arbetet tidigare i år förklarade en LO-utredare att det bland annat beror på de sämre villkor kvinnor har under arbetslivet. Dels sett till arbetsmiljö, men de jobbar också mer deltid och har oftare osäkra anställningar. Sjukfrånvaron för kvinnor är också bland de sämsta i landet i Lindesberg som kommer på 209:e plats av Sveriges 290 kommuner (SKL 2016). 

Kvinnornas sämre situation är ett samhällsproblem, men regioner och kommuner kan göra skillnad. Ta en sådan enkel sak som att det på Lindesberg.se saknas information om problemet i relation till det lokala. Kommunen gör det inte enkelt för drabbade att finna kunskap och hjälp.

Ökad bemanning, rätt till heltid och ökat inflytande på arbetsplatsen är andra praktiska dellösningar. Siffrorna tyder på att det finns en del att göra. En mer aktiv, kanske till och med radikal, jämställdhetspolitik krävs. Kvinnodagen bör därför inte trivialiseras som en "andra mors dag". Det är en politisk dag och det ska uppfattas som en sådan.