Reportage.

2017-10-04 06:00
  • Åtta kursdeltagare finns i varje årskull, i år endast kvinnor. Bild: Maria Eremo
    Åtta kursdeltagare finns i varje årskull, i år endast kvinnor.
  • Lotta Lagerman har arbetat som lärare på Fellingsbro folkhögskola i 25 år. Bild: Maria Eremo
    Lotta Lagerman har arbetat som lärare på Fellingsbro folkhögskola i 25 år.
  • Det blir oerhört många timmars filmtittande under utbildningen. Bild: Maria Eremo
    Det blir oerhört många timmars filmtittande under utbildningen.
  • Handböckerna och tipsen är många att lära sig. Bild: Maria Eremo
    Handböckerna och tipsen är många att lära sig.
  • Linda Eriksson från Nationellt kunskapscenter för dövblindfrågor är dövblind och gästföreläsare på dagens lektion. Bild: Maria Eremo
    Linda Eriksson från Nationellt kunskapscenter för dövblindfrågor är dövblind och gästföreläsare på dagens lektion.

I Fellingsbro utbildas framtidens syntolkar

Behovet av syntolkar i Sverige är stort. I dagsläget finns endast ett 100-tal. Trots detta finns det bara en utbildning till syntolk i hela landet – på Fellingsbro folkhögskola.

 

– I Sverige lever cirka 120 000 personer med synnedsättning, då räknar man in hela spannet även om det är olika grad, berättar Lotta Lagerman, lärare på Fellingsbro folkhögskola.

Om man jämför med antalet i Sverige som har teckenspråk som första språk är det cirka 10 000 personer, men det finns många teckentolkar.


VAR MED OCH BRYT MEDIEMONOPOL

Teckna en prenumeration på din lokala ETC-tidning


– Samhället måste jobba på det här och skapa en samordningscentral för syntolkar, det finns ingenting sådant i dag. Det måste till ett politiskt beslut och satsning måste ske brett och fort. Sverige ligger långt efter från resten av världen. Det handlar om tillgänglighet och att man ska kunna vara en naturlig del av vårt samhälle.

Vad gör en syntolk?

– En syntolk berättar för den som inte ser vem som gör vad, när och hur. Det här kan till exempel ske på film, teater eller på ett museum. Vad behöver den som inte ser veta? Vi syntolkar ska beskriva omvärlden.

Utbildningen är på distans och halvfart. Från att ha varit en termin lång har man nu ökat längden till ett läsår då den ständigt fylls med nya moment. Den har funnits sedan 2011 och i år är det åttonde gruppen som läser till syntolk.

– Vi har kursdeltagare från hela Sverige och i år har vi den första från Gotland. Vi har även medverkande från både SVT och Utbildningsradion. Vi märker att både kunskapen och behovet av syntolkning ständigt växer.

I dag har en person med synnedsättning möjlighet att se en film och ha lika mycket behållning av den som en seende. Lotta Lagerman berättar att allt handlar om kvalitet.

– Det får inte vara för magert med alldeles för få adjektiv. Det får heller inte bli stackato och som att du läser från ett manus. Vi arbetar mest med livesyntolkning på plats, men tränar också på att transkribera livetolkningen till ett manus som de kan spela in med livekänsla i en inspelningsstudio.

Mycket att jobba med

För att kunna syntolka en film eller teaterföreställning live med bra kvalitet kräver det att tolken har sett den tre gånger innan för att kunna göra ett bra jobb. Allt fler filmer har i dag syntolkning, men än har man mycket kvar att jobba med.

– Svenska filminstitutet har varit stöttande och i framkant i många år. Likaså SVT och TV4 jobbar hårt med detta. TV4 har till exempel en studio i Örebro med tre syntolkar som just nu tolkar Idol.

Under utbildningen får kursdeltagarna syntolka serier och filmer som finns på SVT:s Öppet arkiv.

– Vi har syntolkat bland annat ”Madicken”, tv-serien ”Cleo” och en del svenska filmer.

Lotta Lagerman berättar att även den tekniska utvecklingen i form av mobiler och applikationer har tagit syntolkningen stora steg framåt.

– Men här är i stället problemet att de som har behovet inte vet att hjälpmedlen finns eller hur de ska använda dem. Åter igen, det krävs en sammanhållande organisation för syntolkning i vårt land.

Hårda antagningskrav

I Sverige utbildas endast åtta nya syntolkar varje år och det är på Fellingsbro folkhögskola det sker. Utbildningen riktar sig till dem som är intresserad av film, kultur och språk och antagningsproven är hårda.

– Det är oerhört noggrann antagning med ljudprov som poängsätts utifrån särskilda prioriteringar. Det handlar inte om att alla ska låta likadant, vi vill ha kursdeltagare med brytning och dialekter. Oftast så vill synskadade ha en röst som sticker ut på rätt sätt. Att sticka ut på fel sätt kan till exempel vara att låta som en sagotant eller ha knarr på rösten, säger Lotta Lagerman.

Behöver du syntolk?

På skolans hemsida finns en karta med utbildade syntolkar från Fellingsbro folkhögskolas syntolksutbildning.

Läs mer: fellingsbro.fhsk.se/kurser/syntolksutbildning