Reportage.

2017-07-26 07:00
  • Skräddartorp med tre av gårdens alla byggnader. Bild: Maria Eremo
    Skräddartorp med tre av gårdens alla byggnader.
  • Det stora huset där kök, sovrum, boningshus och ­ytterligare ett rum återfinns. Bild: Maria Eremo
    Det stora huset där kök, sovrum, boningshus och ­ytterligare ett rum återfinns.
  • Åke Granberg, ordförande i Grythyttans hembygds­förening. Bild: Maria Eremo
    Åke Granberg, ordförande i Grythyttans hembygds­förening.
  • Det ståtliga tings­huset i ­Kopparberg är välfoto­graferat av besökare. Bild: Maria Eremo
    Det ståtliga tings­huset i ­Kopparberg är välfoto­graferat av besökare.
  • Ulla Kalander Karlsson och Ken Karlsson driver turistbyrån i Kopparberg. De älskar att få arbeta i de gamla anrika lokalerna. Bild: Maria Eremo
    Ulla Kalander Karlsson och Ken Karlsson driver turistbyrån i Kopparberg. De älskar att få arbeta i de gamla anrika lokalerna.
  • Tingsrätten i Lindesberg ligger granne med kyrkan och stadshotellet. Bild: Maria Eremo
    Tingsrätten i Lindesberg ligger granne med kyrkan och stadshotellet.
  • Byggnadens tak är täckt av falsad slätplåt. Bild: Maria Eremo
    Byggnadens tak är täckt av falsad slätplåt.

Byggnads­minnena­ bär på en ­historia

I Örebro län finns ett 60-tal byggnads­minnen. I folkmun pratas det oftast om att en byggnad har blivit K-märkt, då vet vi att ­byggnaden av flera olika skäl måste bevaras för framtiden. I vårt län är det allt från Krokborns­parken i Hällefors, Nora veteranjärnväg och vattentornet ­Svampen till pumpen på Våghustorget i Örebro.

I norra länsdelen har 13 byggnader byggnads­minnesförklarats.  ETC bestämde sig för att ta en närmare titt på tre av dem.

Skräddartorp

Bergsmansgården Skräddartorp, en bit utanför Grythyttan, är känd sedan 1640-talet. Husen ligger kvar där de en gång byggdes.

– Det är inte så förekommande i Bergslagen, många hus har flyttats och då blir det inte riktigt samma sak. De hus som tillhör gården Skräddartorp har behållits och det är givetvis en styrka, säger Åke Granberg, ordförande i Grythyttans hembygdsförening.


BRA JOURNALISTIK ÄR INTE GRATIS

Gillar du det vi gör?
Swisha en peng till: 123 401 876 8


Sedan i slutet av 1960-talet är det hembygdsföreningen som äger gården efter att ha ärvt den av gårdens sista privata ägare, Viktor Olsson.

– Det är elva generationer Olssons som har bott här, men när Viktor Olsson var gammal valde han att testamentera gården till föreningen.

Kulturarv från en folkvandring

Det är fyra byggnader på själva gårdsplanen, men sammanlagt 12–13 byggnader med bland annat smedja, bastu, ladugård och ängsbod.

– Huset förmedlar verkligen en atmosfär och väcker många tankar om hur det var att bo här förr i tiden.

Under 1500-talet skedde en vandringsvåg från Finland till Sverige­ och ett 50-tal familjer slog sig ner i Grythyttan. Det var en av dessa familjer som lät bygga Skräddartorp i en fyrkant, en gårdstyp som var vanlig i de äldre bergsmansbyarna.

– De här människorna från Finland blev tidigt ingifta i bergsmansfamiljer vilket är ganska anmärkningsvärt. Men det fanns arbete åt alla i gruvan, eller med transport eller framställning av träkol, det gjorde att de kom in snabbt i samhället.

Byggnaderna som finns på gården i dag är i huvudsak från 1700- och 1800-talen och i bostadshusets storstuga finns dekorativa målningar på både väggar och tak.

– Takmålningen kan vi se är från 1727, det har man skrivit i taket. I just det här rummet, storstugan, har vi rivit bort 13 lager med tapet för att få fram originalväggarna. Det är likadant i köket där panel har plockats bort och där vi nu kan se väggmålningarna, berättar Åke Granberg.

Hembygdsföreningen har arbetat en hel del med byggnaderna sedan de tog över gården 1968. Allt har renoverats varsamt med passande material och stil.

– Det fanns en del behov när vi tog över. Den officiella invigningen skedde 1971, då var landshövding Harald Aronsson här.

2011 blev Skräddartorp byggnadsminne efter att frågan hade väckts under ett årsmöte två år tidigare.

– Det innebär ju en trygghet för framtiden att ha en rådgivande myndighet i ryggen. Det gör även att vi kan söka bidrag och med det få möjlighet att köpa tjänster så att vi kan bevara gården.

Första boende

I dag fungerar gården som hembygdsgård och museum, på sommaren finns även en kaffestuga i den gamla ladugården. De första dokumenten från de som har bott på gården är från 1644 och det går inte att låta bli att ställa frågan om det spökar på Skräddartorp.

– Jag vet att det finns en del som inte går hit när det är mörkt och att det pratas om att man mött människor från andra sidan. Själv har jag inte träffat på någon, men jag skulle gärna göra det, för jag har massor med frågor att ställa, avslutar Åke Granberg.

Läs vidare på nästa sida: Tingshuset, Kopparberg